Vad är degenerativ disksjukdom?
Fick upp ett Facebookminne idag om en funktionsbedömning som jag fick hos en sjukgymnast. Detta var den 21 september 2015. Vid funktionsbedömningen kom sjukgymnasten fram till att högerbenet var mycket svagare än vänster och att ett visst känselbortfall fanns pga nervpåverkan.
Mitt första diskbråck
Ska tillägga att jag fick mitt första diskbråck 1996, men jag har haft problem med ryggen sen jag var 15-16 år. Minns även att jag hade väldigt ont i knäna och benen som liten och tonåring. Minns också att jag ville bli konståkare, men det fungerade inte för jag fick alltid så ont i fötterna och då menar jag inte ont-i-fötter-åka-skridskor-ovana, utan riktigt ont. Minns även att jag på gympan i högstadiet hade svårt att springa.
Sjukgymnasten som gjorde bedömningen tyckte att det var ganska ofattbart att jag kunde stå och gå, om än väldigt dåligt och med mycket smärta. Sjukgymnasten tittade även på MR-bilderna.
Bromsmediciner
År 2013 började jag med Methotrexate och 2015 började behandling med Enbrel. Diagnosen jag har är polyartrit, Entesopati i ryggraden och axial spondartrit.
Efter att ha behandlats med Enbrel ett par-tre-fyra månader kändes det som om behandlingen även gav positiv effekt i ryggen men inte så att det var några magiska under.
Smärtutredning
Jag genomled även smärtutredning (rucktest) på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs och var på Spine Center flera gånger, var av en gång fick jag
terapeutisk nervrotsblockad.
Mellan 2014 och 2018 träffade jag fyra olika ryggspecialister som alla sa nej till stel-, disk- och spinalstenosoperationer. Alla var rörande överens om att jag inte skulle få någon som helst långvarig positiv effekt av operation utan jag skulle minsann få leva med detta elände.
Vetskapen om att jag ska leva med skitrygg
Att ha vetskapen att jag ska leva med skitrygg, polyartrit och Entesopati, plus axial spondartrit mm kändes ganska hopplöst kan jag lova. Ett par gånger var jag nära på att ge upp helt å hållet och tänkte med fasa; ska jag behöva leva med denna ryggsmärta resten av livet, då kan jag lika gärna dö. Klokt nog stannade dessa tankar bara i tanken vid de svåraste stunderna.
Vid besöket på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs kom ryggspecialisten fram till att, förutom diskbråck, artros på fasettleder, spinalstenos, diskbuktningar och degenerativa diskar, att jag hade någon som heter Entesopati i ryggraden. Fick också till mig på Art Clinic i Jönköping att jag har något som heter degenerativ disksjukdom.
Vad är degenerativ disksjukdom?
Jag kan inte själv förklara vad degenerativ disksjukdom är, men jag hittade en förklaring (vet inte om någon blir klokare för det ;-))
Den främsta orsaken till ryggsjukdomar beror på en skadlig faktor som leder till en gradvis eller snabb ackumuleringen av skadade celler i benvävnad och intervertebrala skivor. Skadade celler i ryggraden pressas successivt uppåt där de tas bort via det lymfatiska systemet. Mikrovibrationer är involverade i behandlingen av döda eller skadade celler. Om cellerna inte avlägsnas tillräckligt snabbt börjar det bildas insättningar på kotornas yta.
Denna process kallas degenerativ disksjukdom. Kroppen reagerar på graden av ansamling av skadade celler. Om skadade celler deponeras, kan gradvis utveckling av sjukdomen vara symptomfri. När ansamling av döda celler når en viss punkt, börjar svullnad och inflammation i den omgivande mjuka vävnaden uppkomma. Denna process är en inflammation i nervrötterna och är mycket smärtsam.
När inflammationen kommer väljer de flesta att avvakta för att se om det blir bättre av sig självt. Detta är ett misstag. Även om smärtan är kortlivad och svårigheten i rörelser endast är begränsad, betyder det att något har hänt. Svullnaden visas inte omedelbart och problemet når oftast inte en avancerad fas tills nästa dag, så de första åtgärderna är mycket viktiga. Det bör noteras att orsaken till smärtan även kan vara ett gammalt diskbråck som nu i samverkan med en progressiv deformation av ryggraden och överbelastning orsakar smärta.
Acceptans med jävlar anamma
För att göra en väldigt lång historia kort kan jag berätta att jag har kommit långt och det beror på bromsmediciner, behandling, minskad arbetstid, ändrad kost, nervrotsblockad, lyssna på kroppen, ett jävlar anamma, motion, positivt tankesätt och acceptans. För några år sedan kunde jag i långa perioder knappt gå 100 meter och idag kan jag gå 10 km.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag är frisk, för det blir jag aldrig och skov kommer och gå, men livet känns i sin helhet mycket lättare och är tacksam varje dag det inte gör allt för ont.
Meditation
Ett tips till Dig som läser som kanske är eller har varit i samma sits som mig.
Skaffa dig en hobby som Du gillar, som bara är för dig. Något som blir Din meditation där Du kan tappa tid och rum för en stund. Det hjälper. Kram och tack för att du läser
