Fick upp ett Facebookminne idag om en funktionsbedömning som jag fick hos en sjukgymnast. Detta var den 21 september 2015. Vid funktionsbedömningen kom sjukgymnasten fram till att högerbenet var mycket svagare än vänster och att ett visst känselbortfall fanns pga nervpåverkan.

Sjukgymnasten som gjorde bedömningen tyckte att det var ganska ofattbart att jag kunde stå och gå, om än väldigt dåligt och med mycket smärta. Sjukgymnasten tittade även på MR-bilderna.

År 2013 började jag med Methotrexate och 2015 började behandling med Enbrel. Diagnosen jag har är polyartrit, Entesopati i ryggraden och axial spondartrit.

Jag genomled även smärtutredning (rucktest) på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs och var på Spine Center flera gånger, var av en gång fick jag terapeutisk nervrotsblockad.

Mellan 2014 och 2018 träffade jag fyra olika ryggspecialister som alla sa nej till stel-, disk- och spinalstenosoperationer. Alla var rörande överens om att jag inte skulle få någon som helst långvarig positiv effekt av operation utan jag skulle minsann få leva med detta elände. 

Att ha vetskapen att jag ska leva med skitrygg, polyartrit och Entesopati, plus axial spondartrit mm kändes ganska hopplöst kan jag lova. Ett par gånger var jag nära på att ge upp helt å hållet och tänkte med fasa; ska jag behöva leva med denna ryggsmärta resten av livet, då kan jag lika gärna dö. Klokt nog stannade dessa tankar bara i tanken vid de svåraste stunderna.

Vid besöket på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs kom ryggspecialisten fram till att, förutom diskbråck, artros på fasettleder, spinalstenos, diskbuktningar och degenerativa diskar, att jag hade någon som heter Entesopati i ryggraden. Fick också till mig på Art Clinic i Jönköping att jag har något som heter degenerativ disksjukdom.

Jag kan inte själv förklara vad degenerativ disksjukdom är, men jag hittade en förklaring (vet inte om någon blir klokare för det ;-))

Den främsta orsaken till ryggsjukdomar beror på en skadlig faktor som leder till en gradvis eller snabb ackumuleringen av skadade celler i benvävnad och intervertebrala skivor. Skadade celler i ryggraden pressas successivt uppåt där de tas bort via det lymfatiska systemet. Mikrovibrationer är involverade i behandlingen av döda eller skadade celler. Om cellerna inte avlägsnas tillräckligt snabbt börjar det bildas insättningar på kotornas yta.

Denna process kallas degenerativ disksjukdom. Kroppen reagerar på graden av ansamling av skadade celler. Om skadade celler deponeras, kan gradvis utveckling av sjukdomen vara symptomfri. När ansamling av döda celler når en viss punkt, börjar svullnad och inflammation i den omgivande mjuka vävnaden uppkomma. Denna process är en inflammation i nervrötterna och är mycket smärtsam.

När inflammationen kommer väljer de flesta att avvakta för att se om det blir bättre av sig självt. Detta är ett misstag. Även om smärtan är kortlivad och svårigheten i rörelser endast är begränsad, betyder det att något har hänt. Svullnaden visas inte omedelbart och problemet når oftast inte en avancerad fas tills nästa dag, så de första åtgärderna är mycket viktiga. Det bör noteras att orsaken till smärtan även kan vara ett gammalt diskbråck som nu i samverkan med en progressiv deformation av ryggraden och överbelastning orsakar smärta.

Acceptans med jävlar anamma

Meditation

Beskedet från Spine Center 

Mycket har hänt sen sist.

Tiden går så fort att jag knappt kommer ihåg vad jag gjorde förra veckan mer än att jag jobbade. 
Vi planterade om våra 3 kanariepalmer för att ta in dem under vintern.

Ta hand om Kanariepalmen

Kanariepalmen vinter förvaras inomhus på ljus, sval och skydda plats, håll ca 5-10°C. Ju svalare plantan står desto mindre vattning krävs. Öka temperatur och vattning gradvis på våren. Tål tillfälliga temperaturer ned till -8°C. Kan ibland blomma med orange blommor.

Rehabträning

För ca en timme sen kom jag hem från rehabträningen så nu är jag ganska trött. Jag tränar på rehab badet på sjukhuset. Apropå sjukhus. Jag har fått ny MR-tid, så på lördag är det dags. Sen ska jag på återbesök på Spine Center för ny diskussion gällande spinal stenos operation.

Spinal stenos, den huvudsakliga orsaken 

Den huvudsakliga orsaken till spinal stenos är degenerativa (nedbrytande) processer som blir mer påtagliga med stigande ålder. Detta begränsar ytan för nervstrukturerna i ländryggen. Spinal stenos är inte ensamt ett syndrom, men ett symtom till någonting bakomliggande som orsakar det begränsade utrymmet. Det finns flera olika bakomliggande orsaker som kan begränsa utrymmet vid spinal stenos, som exempelvis kotförskjutning, spondylos, och degeneration av diskar som buktar ut.

Spinal stenos delas in i central och lateral stenos

Central stenos resulterar som oftast i symtom i båda nedre extremiteter. Besvären upplevs många gånger värre i samband med gång i nedförsbacke men bättre i uppförsbacke, samt bättre i sittande jämfört med stående. Smärta i ben, domningar och trötthetskänsla förekommer. Förkortade gångsträckor tillhör också den typiska symtombilden.

Besöket på Spine Center

Idag var jag som sagt på Spine Center för undersökning. Läkaren kollade mina röntgen bilder grundligt och kollade även på bilderna från 2014 för att jämföra.

Ryggen har försämrats

Läkaren såg att den försämring jag kände även syntes på bilderna. Enligt ryggspecialisten har jag en alldeles för komplex ryggskada, på flera nivåer utmed ryggraden och är speciellt lättare eftersom jag har artrit, för att i dags läget få operation. 

Bensmärta

Den nervinklämning som orsakar bensmärta, hälta och svårighet med gång, ligger på ett ställe där man helst undviker operation pga. att kotan på den nivån kommer att sjunka ihop mer än den redan gjort. Om/när den sjunker ihop så långt att den inte kan sjunka mer, kan de ev. operera mig, eftersom kotan inte kan sjuka ihop mer trots operation.

Det låter ganska hemskt egentligen att jag ska behöva vänta och även få ännu mer smärta och problem för att ev. få hjälp, men det är så det ser ut just nu. Nu skulle läkaren konsultera med sitt team, så jag får se. 

Terapeutisk nervrotsblockad

Det som är planerat är att jag ska få nervrotsblockad och kortisoninjektion i ryggen. Om det lindrar smärtan och de inflammationer som troligen finns, kan man inte förutsäga, men det är värt att prova.

Jag har hört av andra att det gör ont, väldigt ont, även om just den smärtan är kortvarig, så jag får helst enkelt stå ut, om det kan hjälpa mig.

Behöver jag säga att jag är nervös inför denna behandling? Ska tillägga att jag inte kommer att sövas under behandlingen.

Tack för att du läser. Kram

Har egentligen inte så mycket att skriva, det har  inte hänt något speciellt. 

Det är väl mest jobbigt just nu. Saknar att kunna gå ut i naturen och promenera, få frisk luft och andas in hösten. Men det kommer hoppas jag. Om inte nu, så blir det väl till våren.

Det är redan tisdag, dagarna går fort. Jag jobbar mina timmar, sover flera timmar efter jobbet. Är trött! Kroppen börjar säga ifrån. Har ett skov nu, inte superkraftigt, men tillräckligt för att känna mig ofantligt trött. Nätter med stela och onda fingrar och andra leder. Får se hur det går. Dagens selfie innan jobbet.

Spine Center

Nu är det nedräkning till Spine Center. Jag har inga förhoppningar, men hoppas verkligen jag får en operation som lindrar besvären i vissa delar av min rygg. Har tid den 17 oktober, äntligen.

Ultraljud

På fredag ska jag också på undersökning. Ultraljud av mina onda och svullna armbågar. Röntgade dem för en vecka sedan. Hoppas att de kan utesluta degenerativa förändringar och att "bara" är en elak inflammation som går att mota med kortisonsprutor. Har haft dessa besvär i över 4 år nu.
Såg att mina reumatolog läkare lagt in tid för dubbelinjektion. Helst vill jag slippa kortisonsprutor.


Just det, jag har faktiskt gjort en grej. Jag har bokat biljett till storseans med Terry Evans, ni vet han från "Det Okända". Ska bli väldigt spännande men samtidigt får man ta det lite för vad det är. Jag har aldrig varit på någon sådan tillställning förut. Hoppas jag fixar att vara där hela tiden då det är mellan 19.00-21.45.

Sometimes when I say "I´m fine"....

Jag skrev ett inlägg på Facebook som var ärligt, det var exakt ett år sedan.
Idag påmindes jag om det och tänkte att jag kunde dela med mig av det här.